ALLMÄNT OM ERSÄTTANDE AV INKOMSTFÖRLUST (SkadeståndsL 5:2 § 2 punkten)
Enligt 5 kap. 2 § 2 punkten i skadeståndslagen har den som tillfogats en personskada rätt till ersättning för inkomstförlust. Ersättningen skall enligt 5 kap. 2 a § i skadeståndslagen bestämmas med beaktande av den skadelidandes arbetsförmåga, utbildning, tidigare verksamhet, möjligheter att omskola sig, ålder, boendeförhållanden och andra med dem jämförbara omständigheter.
Utgångspunkten vid trafikskador är principen om full ersättning, om inget annat sägs i lag. Ersättningsgilla skador är, om inget annat föreskrivs, alla förmåner med penningvärde i anslutning till ett anställningsförhållande eller företagsverksamhet som den skadelidande går miste om till följd av en personskada som uppkommit vid en trafikskada. Ersättningsgill skada uppkommer bl.a. genom att lön och lönetillägg, semesterpenning, olika till årsresultatet eller börskursen kopplade premier och optioner, vinstandelar och sociala förmåner inte erhålls. Ersättningen bestäms i alla dessa fall på basis av en individuell utredning. Om denna utredning saknas eller är bristfällig blir det nödvändigt att uppskatta ersättningen utgående från de omständigheter och förhållanden som är kända och med tillämpning av skälighetsprövning.
Arbetsoförmåga kan ge sig till känna omedelbart eller en kortare eller längre tid efter trafikskadan. Praktiska svårigheter vid utredningen av en skadelidandes inkomstnivå kan uppstå på grund av att arbetsförmågan konstateras först en längre tid efter trafikskadan. I dessa fall kan det bli nödvändigt att ty sig till statistikuppgifter eller till uppgifter om en jämförbar persons inkomster, om sådana är tillgängliga.
Nämnden anser att det kan rekommenderas att den skadelidandes beskattningsuppgifter för de 3-5 åren före trafikskadan samlas in och förvaras med tanke på eventuella framtida behov, om skadan till sin art är sådan att den kan utgöra ett hot mot arbetsförmågan. Det är skäl att inhämta och förvara de nämnda utredningarna även om den skadelidande återfår sin arbetsförmåga. Genom detta tillvägagångssätt är det möjligt att fastställa inkomstnivån vid skadetillfället, om den skadelidande senare blir arbetsoförmögen till följd av de skador som han eller hon tillfogats vid trafikskadan. Med hjälp av detta material är det också möjligt att konstatera den skadelidandes eventuella inkomstnedgång till följd av trafikskadan. Om uppgifterna saknas kan det bli nödvändigt att uppskatta det skadebelopp som skall ersättas.
Den inkomstförlust som skall ersättas från trafikförsäkringen uppskattas alltid självständigt i enlighet med gällande rätt och de instruktioner som trafikskadenämnden har utfärdat. Eventuella ersättningsförmåner som faller inom ramen för andra ersättningssystem kan inte i sig anses indikera det skadebelopp som skall ersättas från trafikförsäkringen.
