TRAFIKSKADENÄMNDEN TILLÄMPNINGSANVISNING 2/2007
Trafikskadenämndens plenum 26.10.2007
OMRÅDE SOM AVSKILTS FÖR TRAFIK
Uppfyllandet i enskilda fall av det krav på avskiljning som ingår i 2 § 4 punkten i trafikförsäkringslagen har varit förknippat med tolkningssvårigheter. De tolkningsproblem som kommit till nämndens kännedom hänför sig utan undantag till skadefall.
Enligt 2 § 4 punkten i trafikförsäkringslagen är ett motorfordon inte i trafik i den bemärkelse trafikförsäkringslagen avser, då det på ett för trafik avskilt område används i tävlings-, övnings- eller experimentsyfte.
Med trafik är det vedertaget att vid sidan av motorfordonstrafik avse s.k. lätt trafik inklusive gång och cykling.
När nämnden behandlar enskilda skadeärenden ägnar den uppmärksamhet åt åtminstone följande omständigheter då den prövar om 2 § 4 punkten i trafikförsäkringslagen är tillämplig:
Det område där tävlings-, övnings- eller experimentverksamheten sker ska avskiljas för trafik. I allmänhet ska tävlingsbanor avskiljas. Ett motorfordon som varit delaktigt i en skada kan anses ha använts till annat än trafik i den bemärkelse trafikförsäkringslagen avser bara om området i fråga hade varit avskilt när skadan inträffade.
Avskiljningen ska göras så effektivt att trafik inte kan få tillträde till området. Med trafik avses också lätt trafik, dvs. fotgängare och cyklister.
Avskiljningen kan ske med hjälp av olika konstruktioner eller övervakning eller en kombination av dem.
Konstruktioner som används vid avskiljningen kan vara stängsel som byggts för ändamålet, tät och i det närmaste ogenomtränglig växtlighet som i allmänhet har planterats för ändamålet (t.ex. hagtornshäckar), en terrängformation som utgör ett hinder (t.ex. ett stup), ett med avseende på trafik oframkomllgt område (på sommaren t.ex. en vallgrav eller ett vattendrag) eller ett tillräckligt stort skyddsområde som övervakas. Å andra sidan uppfylls inte kraven på avskiljning t.ex. enbart av att vägen till en bana som anlagts i skog, på åker eller på isen avstängs för trafik, eftersom åtminstone fotgängare kan ta sig fram till banan via den omgivande skogen, åkern eller isen.
Vanligen uppfylls inte kraven på avskiljning om bara en flagglina spänns upp runtom banan. Att både spänna upp en flagglina och arrangera sådan tillräckligt effektiv övervakning som banförhållandena kräver kan däremot uppfylla kraven på avskiljning. Övervakarna ska placeras så nära varandra att de i praktiken har tillräckliga möjligheter att effektivt hindra trafik från att få tillträde till det område som avskiljs.
Avskiljningen kan åtminstone till en del genomföras enbart genom effektiverad övervakning. I det fallet ska övervakarna vara så många och så nära varandra att det är möjligt att effektivt hindra trafik från att få tillträde till det område som avskiljs.
Avskiljningen skärskådas i varje enskilt fall utifrån en utredning som den som åberopar avskiljning ska ge in. Utredningen kan vara en karta eller teckning över banområdet som vid behov kompletteras med fotografier av de för avskiljning avsedda konstruktionerna eller terrängformationerna eller den för avskiljning avsedda växtligheten, eller med en verbal beskrivning av övervakningen vid skadetillfället som tävlingsledaren eller någon annan i ansvarig ställning har gett. Kartor, teckningar, fotografier och utredning av annat slag ska beskriva förhållandena vid det tillfälle då skadan inträffade.
En skada som förorsakats med motorfordon på ett område som avskilts för trafik är inte en trafikskada som avses i trafikförsäkringslagen, om också den förutsättning beträffande användningsändamålet som ingår i 2 § 4 punkten i trafikförsäkringslagen motsvaras (tävlings-, övnings- eller experimentsyfte).
TRAFIKSKADENÄMNDEN
